Vår klimatpåverkan i Sverige är avsevärt högre än det globala genomsnittet. Klimatpåverkan i Sverige är idag i snitt åtta ton koldioxidekvivalenter per person och år. Parisavtalets mål är att hålla den globala medeltemperaturökningen långt under två grader och sträva mot att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. För att klara 1,5 gradersmålet behöver de genomsnittliga globala utsläppen vara högst ett ton per person år 2050.

Svenskarnas attityder till klimatfrågor har undersökts med ungefär samma frågor sedan 2002. Den senaste undersökningen visar att 95 procent svarar att de tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen. De allra flesta, nästan 8 av 10, svarar att vi i Sverige kan bromsa vår klimatpåverkan. Stödet för att sätta in samhällsåtgärder för att minska klimatförändringen är högt. 86 procent instämmer i den senaste undersökningen att det är mycket eller ganska viktigt.

Huvudorsaken till uppvärmningen av jordens klimat är den förändring av luftens kemiska sammansättning som människan orsakar genom utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Växthusgaserna förstärker atmosfärens förmåga att värma jordytan – den så kallade växthuseffekten blir starkare.

Att temperaturen började stiga under 1900-talets första decennier torde delvis ha berott på ökande solaktivitet och minskande vulkanism. Men av den observerade temperaturförändringen på drygt en grads uppvärmning som nu har ägt rum sedan 1850–1900 uppskattas sådana faktorer ha påverkat med endast någonstans i ett intervall mellan 0,1 grader i kylande riktning och 0,1 grader i värmande riktning.

Viktigast bland dessa så kallade växthusgaser är vattenånga^[1] (H₂O) och koldioxid (CO₂).

Den andra viktiga växthusgasen, förutom koldioxid, är vattenånga. Både koldioxid och vattenånga spelar en central roll i att hålla jorden varm genom att absorbera och återutsända värmestrålning i atmosfären.

Exakt hur mycket som är hållbart att äta för att klara klimatmålen är svårt att säga. Det enkla svaret är att vi behöver äta mindre rött kött och ost. (Rött kött från vilda djur har inte samma klimatpåverkande effekt.) Att minska konsumtionen av rött kött är en effektiv åtgärd för att minska vår klimatpåverkan och speciellt viktig då det är svårt att minska utsläppen från produktionen.

Köttets klimataspekter handlar om mer än utsläppet av växthusgaser. Att föda upp djur kräver mer resurser, till exempel mer mark, än att odla spannmål, baljväxter, grönsaker eller frukt. Men det är inte djuren i sig som är problemet, utan hur många, på vilket sätt och var de föds upp.

Att diska i maskin är smartare än att diska för hand eller använda papperstallrikar eftersom:

1. Mindre vatten och energi: Moderna diskmaskiner använder mindre vatten och energi jämfört med handdisk.

2. Miljövänligare: Att undvika engångstallrikar minskar avfall och resursanvändning. Pappersprodukter kräver energi och resurser att tillverka och genererar avfall.

3. Effektivare rengöring: Diskmaskiner kan nå högre temperaturer och därmed bättre rengöra och desinficera.

Det är alltså både mer hållbart och hygieniskt att använda diskmaskin.

Att återvinna metall sparar väldigt mycket energi. Det gäller särskilt aluminium, där vi sparar 95 procent av den energi som annars behövs för att göra helt nytt aluminium. Återvinning av stål, som används i exempelvis konservburkar, sparar 75 procent av energin jämfört med produktion från järnmalm.

• Genom att öka den aktiva livslängden för textilier hos en eller genom flera användare kan textiliernas totala miljöpåverkan minska. En studie från Mistra Future Fashion visar att konsumenter i Sverige i dag använder textilier allt kortare tid. Exempelvis använder en svensk i genomsnitt en t-shirt 30 gånger och tvättar den 15 gånger under samma tid.

• Samma studie visar att genom att fördubbla antalet användningar till 60 gånger kan miljö och klimatpåverkan nästan halveras, förutsatt att den förlängda användningen ersätter ett nyproducerat plagg. Hur länge vi rent tekniskt kan använda en produkt beror exempelvis på produktens kvalitativa förutsättningar och om vi använder och tar hand om produkterna, dvs lagar och syr om med mera.

Du kan minska din klimatpåverkan från flygresor genom att:

• Flyga mindre
• Välja närmare resmål
• Välja direktflyg med få mellanlandningar

Att resa med tåg eller kollektivtrafik är alltid bättre än en bensin- eller dieseldriven bil. Om du måste åka bil, välj elbil, samåk, eller kör en bensinsnål bil. En medelstor bil släpper ut cirka två kg växthusgaser per mil, vilket för en familj som kör 2 000 mil per år motsvarar fyra ton utsläpp.

Att välja tåget eller resa kollektivt är alltid bättre jämfört med en bensin-eller dieseldriven bil. Ska du åka med bil så är det bättre att samåka, välja en elbil eller en bensinsnål bil. En medelstor bil släpper ut i snitt nästan två kg växthusgaser per mil. Om en familj reser ungefär 2 000 mil per år motsvarar det fyra ton per år.

Enligt Världsbanken beräknas mer än 100 miljoner människor hamna i fattigdom och över 140 miljoner tvingas på flykt på grund av extremväder och klimatförändringar innan år 2050. För varje grads temperaturhöjning beräknas produktionen av vete minska med 6 procent och tillgången på ris med 10 procent.

https://globalportalen.org/artiklar/nyhet/gor-en-insats-for-miljon-och-skank-till-second-hand